Vad är kvantitativ arv
Slutresultatet formas av ett samspel mellan arv samt miljö. Den genetiska informationen och generna finns i oerhört långa molekyler som kallas DNA , deoxyribonukleinsyra. DNA förekommer normalt i par om två kedjor som löper parallellt samt tillsammans följer en korkskruvsform, en dubbel helix. Den ordningsföljd som nukleotiderna har i kedjan utgör den genetiska informationen. Dessa kedjor sitter ihop parvis och bildar något som ser ut som en spiralskruvad stege.
När DNA-kedjorna bildar par kommer varje nukleotid mitt på grund av en nukleotid i den andra kedjan. Generna motsvarar delsträckor längs kedjan. Genom detta förhållande finns hela sekvens-informationen i båda delkedjorna. Miljön som organismen lever i påverkar också hur den blir. Aminosyrasekvensen avgör vilken form proteinet får och därmed vilken funktion det är kapabel fylla. Generna ligger då i en viss ordning längs kedjan, med större eller mindre mellanliggande nukleotidsekvenser som inte ingår i gener.
Sekvensen av nukleotider i genen översätts inom två steg till en sekvens av aminosyror som bildar ett protein. I organismerna existerar den genetiska informationen vanligtvis lagrad i den kemiska strukturen hos specifika DNA-molekyler, som inom sin tur finns i kromosomer.
Men genom systematiska kontrollerade experiment och exakt statistik kunde han klarlägga generella principer till hur nedärvningen går till, till exempel för att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener. Dessa har ändpunkter. I DNA används fyra olika nukleotider. En bakterie innehåller normalt ett enda kromosom som är formad som enstaka ring, kedjan har inga ändpunkter.
De existerar olika långa, men matchar varandra kort mot lång, så att varje steg i stegen blir ungefär lika långt.
Vad är kvantitativ genetik?
Men den är inte allenarådande. varenda gen är en liten delsträcka i enstaka stor DNA-molekyl. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom för att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Den långa dubbla DNA-kedjan kallas också kromosom. Människocellens längsta kromosom är miljoner baspar lång.
Om man vet vilken sekvens som finns i den ena kedjan, kan man från denna räkna ut exakt vilken sekvens den andra kedjan har. Denna motsvarighet kallas den genetiska koden. Nukleotiderna passar då olika bra ihop, således att bindningen blir starkast om A paras ihop med T och C paras ihop med G. I naturligt DNA har sammanlänkningen nästan alltid gjorts på detta optimala sätt. Genetik , ärftlighetslära , är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet arvsmassan är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna arvsanlagen uppstår, samt den biologiska variationen.
Nukleotiderna sticker ut åt sidan från vardera kedjan. DNA är länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något av nukleotider. Det finns fyra olika kvävebaser: adenin A , cytosin C , guanin G och tymin T. Den genetiska informationen utgörs av den ordning sekvens i vilken nukleotiderna placerats längs kedjan. Som exempel bestäms den längd ett människobarn uppnår i myndig ålder både av de gener det får av sina föräldrar och av hur många näring det får, vilken näring det får, vilka sjukdomar det råkar ut för samt hur mycket det motionerar.
Det här existerar lite likt hur ordningsföljden mellan bokstäverna vid en boksida gör att vi kan utläsa ett meddelande. Eukaryota celler har nästan ständigt flera kromosomer. Men det vetenskapliga studiet från de genetiska mekanismerna tog sin början ursprunglig med Gregor Mendel vid mitten av talet. Genetiken tillhandahåller viktiga verktyg som används inom den moderna forskningen för att undersöka funktionen hos specifika gener, till exempel genom kartläggning av genetisk interaktion.
Nedärvning
I stort sett alla uppgifter som behöver utföras i den levande cellen sköts av proteiner. Arvsanlagen finns i oerhört långa molekyler, DNA , vilket vardera består av en kedja av nukleotider. Mendel kände inte heller till de primär molekylära genetiska mekanismerna. En grupp om tre nukleotider motsvarar en aminosyra. En kromosom innehåller normalt ett stort antal gener. Detta förhållande utgör den kemiska grunden för nedärvning: nära DNA-replikering kopieras den genetiska informationen genom för att dubbelkedjan delas upp och genom att varenda delkedja används som mall vid skapandet från en ny par-kedja.
Genetiken har stor innebörd för vilken yttre form och vilket beteende en organism ska få. En nukleotid består av en fosfat, en socker och enstaka kvävebas.