En-krona millennieskiftet
flera av de berörda systemen var gamla samt hade körts i åratal utan större modifieringar. Exakt vilka komponenter man använt är sällan väldokumenterat och man var rädd att kretsar som innehöll en klockfunktion, oberoende av ifall funktionen används, kunde sluta fungera då klockan slår runt. Ett speciellt problem var integrerade kretsar i inbyggda system. Inte bara enskilda system visade sig behöva förändras.
Det var dock egentligen först runt mitten på decenniet vilket programmerare började ta problemet på allvar inom någon större omfattning. Allt detta ger emellertid problem om systemet inte kan lagra värden över 99, som sker om värdet lagras som text istället för binärt , alternativt om programmeraren inte hade adderat startåret, , och programmet skulle arbeta med årtal utanför talet. Många av de programspråk som användes på den tiden, exempelvis COBOL , erbjöd inte heller några sofistikerade funktioner för för att redigera och formatera data och det plats därför naturligt att lagra ett datum ungefär på samma sätt som det normalt matades in i eller skrevs ut från systemet — som ett tvåsiffrigt tal, vilket inom vardagslag var det normala sättet att ange årtal även utanför datorernas värd.
De flesta datasystem bearbetar också datum i ett visst intervall, både framåt och bakåt i tiden.
1 Krona - Carl XVI Gustaf
Allt eftersom det nya seklet kom närmare började fel dyka upp i system som hanterade årtal efter , exempelvis kunde låntagare inom början av talet med lån som sträckte sig in på det nya seklet ett fåtal anmärkningar på att de låg över 90 år efter med amorteringarna. Det finns dock viktiga undantag. Felet började därför dyka upp långt innan millennieskiftet, och kan fortfarande orsaka problem så länge det finns program såsom inte korrigerats och som behandlar årtal utanför det intervall programmen är gjorda för.
för att få fram nästa eller föregående år utgående från ett givet värde kräver endast enstaka enkel addition eller subtraktion , och för att avgöra om ett år var tidigare alternativt senare än ett annat kräver endast enstaka enkel jämförelse av talens värden. Han fortsatte de efterföljande decennierna att försöka få IBM, olika myndigheter och ISO att ta sig an problemet, men utan något påtagligt påverkan.
I de flesta även helt moderna datasystem lagras uppgifter på ett sätt som fullfölja att man i förväg måste bestämma sig för hur stort utrymme i datorns minne eller i databasernas poster en viss typ av information ska ta. Problemet fick även stor uppmärksamhet i massmedia , blev objekt för mycket spekulationer och fick många för att frukta att vitala datasystem och samhällsfunktioner skulle bryta samman vid nyåret år då sedan dessa farhågor inte besannades, uppfattades detta av många som att problemet egentligen ej hade existerat utan hade förstorats upp mot orimliga proportioner i egensyfte av IT -branschen.
De flesta datasystem använder binära tal till att representera tiden, varvid nyårsskiftet — ej är speciellt: utrymmet tar inte slut då utan senare. I vissa fall saknades tillräcklig dokumentation och kunskap om systemen och detta var istället enklare att ersätta dem tillsammans nya system. De flesta system hade samt har också en ganska kort livslängd samt det var relativt få programmerare som vid talet bekymrade sig för om deras struktur skulle fungera ett decennium senare.
En från de första som uppmärksammade problemet med för att använda för få siffror i årtal plats datavetaren Bob Bemer från IBM som redan lär ha noterat problemet i samband tillsammans med arbete med programvara som behandlade genealogiska information. Årtalet , som i normalfallet representerades tillsammans talet "0", var ofta det tidigaste tänkbara årtalet i systemen, medan år och senare blir år "" och uppåt, eller inom värsta fall inte alls kan representeras alternativt blir till ett negativt tal.
De olika media som användes för att mata in och presentera data på och talen ägde också rent fysiska begränsningar som gjorde för att datauppgift måste ges en fast position samt begränsad längd, exempelvis på ett hålkort , en textbaserad bildskärm eller i en pappersutskrift. I början av talet skrev han flera artiklar där han offentligt varnade för konsekvenserna och uppmanade programmerare att öka längden mot fyra siffror.
En sifferuppgift kan därför oftast bara innehålla ett begränsat antal siffror samt en bit text kan bara högst bestå av ett visst antal tecken, om man inte enkom använder mer komplicerade datastrukturer. Millenniebuggen orsakade stor uppståndelse och mycket bekymmer inom slutet av talet när sekelskiftet närmade sig, och stora summor pengar flera miljarder [ 2 ] spenderades av företag , organisationer och myndigheter över hela världen för för att åtgärda problemet och korrigera programmen.
Likaså lagrades tiden på PC -datorers moderkort i denna form. I datorernas barndom var minne samt lagringsutrymme en bristvara, och man undvek för att lagra mer data än vad som plats nödvändigt. Så länge man adderar till året fungerar aritmetik och jämförelser på sådana tvåsiffriga tal med fyrsiffriga tal alldeles utmärkt. Företag och myndigheter började inventera sina system samt kom fram till att en stor sektion av dem krävde omfattande förändringar för för att klara övergången till det nya seklet, samt arbete med detta startades i allmänhet även upp.
Båda konsekvenserna kan på sikt existera lika ödesdigra för systemets funktion. De struktur som lagrar binärt får också problem tillsammans med att värdet "slår runt" och hamnar vid negativa värden, eller "0" igen, då utrymmet fortfarande är begränsat för att lagra siffror eller tal och förr eller senare tar utrymmet slut.
Riksbankens föreskrifter (1999:798) om mynt på en krona med anledning av millenniumskiftet
Millenniebuggen , År problemet eller Y2K-problemet , var en brist i utformningen av datorprogram och system som innebar att dessa ej skulle komma att fungera för datum efter 31 december Termen "Y2K" myntades inom ett e-postmeddelande sänt av en programmerare ifrån Massachusetts vid namn David Eddy. De flesta datasystem hanterar årtal på ett sätt vilket inte inkluderade alla siffrorna i det fullständiga årtalet: kan, väldigt förenklat, lagras som "89" och som "42".
Detta problem uppstår bara i det läge då systemet lagrar informationen som text två tecken eller binärkodade decimaltal två siffror , inte som rena binära tal , då talen hundra och tvåtusen inte på något sätt är speciella likt binära tal. Beroende på programspråk, typ från dator med mera kan det då antingen orsaka att programmet avbryts och systemet stannar, eller också går händelsen spårlöst förbi tillsammans med ett resultat som ligger 96 år bakåt i tiden istället för 4 år vidare.
Det har också gjort att Millenniebuggen inom vissa sammanhang kommit att beteckna just den överdrivna oro som uppstod inför millennieskiftet — Den påpekade bristen i datasystemen var högst verklig. Även om hundratalssiffran rent beräkningsmässigt ej skulle tappas bort skulle värdet , alternativt liknande istället för inte vara acceptabelt då det visas för en människa. När värdet slår runt beror på vald nollpunkt, tidsenhet och hur stora tal man valt för att kunna representera.
En tidpunkt som berör flera datasystem infaller , då POSIX-tiden inte mera ryms i 32 bitar år problemet. Ifall binärkodade decimaltal används kunde detta hända kring år beroende på hur väl klockan gick rätt. Relativt tidigt började leverantörer av operativsystem , databashanterare och hårdvara att se ovan sina produkter och parallellt med att deras kunder arbetade med sina egna system började de själva producera nya "Y2K-säkra" versioner samt modeller av sina produkter.
De flesta tids- och datumuppgifter i ett specifikt datasystem rör sig inom ett ganska snävt intervall samt det var därför sällan ett problem för att det inte samtidigt gick att hantera , och i systemet — det var oftast självklart att det var som avsågs tillsammans med värdet "89".