Terapeutiska samhällen
detta gemensamma har varit att de ofta haft flera och kortvariga inläggningar relaterade till instabilt mående. Nyckelord var »being with«, »standing by«, »doing with« [5]. Även personal i psykiatrisk vård har beskrivit att den torftiga miljön lett till att de behöver representera enstaka vårdmiljö som de inte kan försvara [11]. I artikeln presenteras några exempel på utvecklingsprojekt. De alternativa vårdformer som utvecklades under talet byggde på miljöterapeutiska principer.
Ann Larsson, avdelningsföreståndare, psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus. Oftast har ett eller två vårdplatser på en vårdavdelning vikts för dessa patienter, och antalet vårdtillfällen liksom antalet vårddagar per vårdtillfälle har begränsats. Stängningar av vårdavdelningar har varit ett sätt för att spara pengar. Engagemanget i de traditionella vårdavdelningarna var mindre. En tredje funktion hos vårdavdelningarna, som nu blivit mindre viktig men likt ändå förtjänar att diskuteras, är observations- samt utredningsfunktionen.
Fokus har framför allt varit för att bygga ut den öppna vården men även att minska kostnaderna för vården mer allmänt. Under flera år har den fysiska miljön förändrats som en konsekvens av försämrad finans och säkerhetsaspekter i vården.
Det är upphöjd tid att utveckla den psykiatriska heldygnsvården
Även psykodynamiskt inriktade behandlingshem som deltog i detta så kallade fallskärmsprojektet, lett av Johan Cullberg, etablerades [4]. Notabelt är att SI utnyttjas framför allt av kvinnliga patienter och för att uppföljningstiderna är relativt korta, 6—12 månader []. Relationen mellan patienter och personal var primär. Miljön skulle präglas av stabilitet, trygghet samt acceptans. Patienter i psykiatrisk vård har beskrivit att detta signalerar att de har en mindre människovärde än patienter i annan vård [10].
Jenny Molin, lektor, specialistsjuksköterska, psykiatri, avdelningen för omvårdnad, Umeå universitet. Förändringen av psykiatrin under , och talen syftade till för att lägga ned mentalsjukhusen, inrätta psykiatriska kliniker vid sjukhusen och bygga ut den öppna vården. Psykiatriska kliniken i Umeå var ett modell på detta.
Miljöterapi
Ett nutida exempel vid asylfunktionen är modellen för självvalda inläggningar SI som börjat tillämpas på många håll inom landet. Flera svenska studier beskriver vårdklimatet samt vårdkvaliteten inom psykiatrisk heldygnsvård. På något sätt togs de för givna som de fanns, och så har det nog fortsatt. Modellen utvecklades först i Holland och i Norge [13, 14]. Det fanns många olika typer av terapeutiska samhällen, och i Sverige etablerades flera varianter under talet, inte minst inom missbruksvården.
Efter hand minskade dock intresset, samt de flesta lades ned. Den så kallade psykiatrireformen på talet var egentligen slutfasen inom en lång process [1]. Boende och aktivitet skulle vara socialtjänstens ansvar. När patienten finns tillgänglig på vårdavdelningen är det också möjligt att på ett annat sätt än inom öppenvården observera och också genomföra vissa typer av utredningar i diagnostiskt syfte.
Lars Jacobsson, professor emeritus, överläkare, psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå; Umeå universitet lars. Generellt uttryckt besitter vårdmiljöer inom psykiatrisk vård blivit alltmer avskalade. Intensivvårdsfunktionen handlar om att snabbt kunna hjälpa en sjuk person till ett stabilare mående. Detta var den klassiska funktionen för mentalsjukhusen. Asylfunktionen handlar om möjligheten för en lidande person att komma bort ifrån en destruktiv livsmiljö och få en chans att återhämta sig i en tillrättalagd miljö.
Få samt alltför svaga röster har höjts för för att försvara vårdavdelningarna och försöka utveckla arbetet inom heldygnsvården. Erfarenheterna av SI beskrivs genomgående vilket goda: patienterna beskriver en ökad självkänsla samt ett bättre socialt fungerande. Vårdavdelningen är oumbärlig i den psykiatriska vården genom sin intensivvårdsfunktion och asylfunktion, men har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet genom åren.
Vårdkvaliteten kan förbättras genom att samarbetet mellan personal och patienter stimuleras, men också genom ett mera aktivt vårdinnehåll. SI har använts för patienter med olika sjukdomstillstånd. Under talet har dock flera initiativ tagits för för att förbättra heldygnsvården. De alternativa enheterna hade en litet antal vårdplatser 6—8 med hemlik karaktär. Patienter kan behöva skydd mot självskadande impulser eller stöd i att hantera starka känslor, social samvaro, meningsfulla aktiviteter, sömn, matvanor samt annat som hör till en fungerande dagligt liv.
Carlo Perris och medarbetare byggde upp behandlingscentrum med KBT-inriktning för patienter som insjuknat inom psykossjukdom, depression och borderlinetillstånd [3].