Förklara varför man har valt en källa
Ibland nämns även tolkning som ett källkritiskt kriterium och med det menar vi att en källmaterial alltid måste värderas och tolkas utifrån det sammanhang källan kommer till ursprunget dock också i vilket vetenskapligt sammanhang den används forskningssituationen. Eller så vill vi helt enkelt bara bygga till. Vi kan nog yttra att i ett gymnasiearbete är källhänvisningarna för att likna vid att vi kastar ankar nära en strand eller ö, eller om oss så vill, att vi använder en redan befintlig husgrund för att bygga ett liknande hus som stod där tidigare.
Det finns egentligen numeriskt värde huvudsakliga skäl till att vi som läser ett vetenskapligt arbete vill se vilka källorna är:. Det kan ibland vara svårt för att avgöra när man ska använda sig från källhänvisningar. Källor är kort och gott detta grundmaterial vi använder oss av och möjligen kan vi likna det hela vid enstaka bräda av trä. Vi kan kommentera samt referera till våra källor på flera olika sätt och vi som handledare brukar rekommendera er som elever att använda det struktur som ni tycker är lättast att nyttja eller som är mest använt inom detta ämnesområde ni arbetar.
En källas kvalitet, inom betydelsen användbarhet och trovärdighet är alltid beroende av den fråga som ställs, något oss poängterat i tidigare avsnitt. Brädan av virke kan till exempel få symbolisera alla gymnasielever i år 2 på alla gymnasieskolor inom Sverige. En del kallar ibland tidningsartiklar samt nyhetsreportage för sekundära källor, men kanske bör man kalla dem för tredjehandskällor då dem ofta bygger vidare samt tolkar och förenklar det som skrivits i vetenskapliga avhandlingar samt rapporter.
Med primära källor menar vi ämne eller uppgifter som ger förstahandsuppgifter om enstaka händelse eller ett fenomen. Det viktiga existerar att ni använder samma referenssystem genom kurera rapporten. Det kan också vara texter alternativt bilder från litterära källor som t ex böcker, tidningsartiklar eller från forskningsrapporter och avhandlingar. Sätter vi skruvarna med regelbundet avstånd ifrån varandra kan vi försöka se till för att få ett representativt urval, vi gör intervjuer med säg elever på 20 skolor inom Sverige.
Här följer några grundläggande förhållningsregler. utför vi intervjuer med eller ger ut enkäter till dessa elever kan vi likna detta vid att slå ner spikar eller skruva i skruvar på olika ställen på brädan. I vetenskapliga sammanhang är granskningen av forskningsresultaten en viktig del av processen. Vi möjligen också vill veta vilka faktorer som påverkar eller orsakar att de uppfattar relationen mellan studieresultat och betyg så som de utför.
Vi brukar allmänt kalla dessa för otryckta källor eller obearbetade uppgifter. Rent konkret använder vi oss av källhänvisningar, referenser eller detta man kallar för vetenskapliga noter eller fotnoter.
Varför ska vi och hur ska oss använda källor?
Här kan vi nämna t ex intervjusvar, dagböcker, mätresultat från kemilaborationer. omröstning av källmaterial och vetenskapliga metoder hänger således tätt samman. Säg att vi sedan önskar undersöka hur elever i år 2 uppfattar relationen mellan studieresultat och de betyg dem erhåller. I avsnitt 8 Att skriva en gymnasiearbete finns mer konkreta tips på fanns och hur man fogar in presentationen från och diskussionen om källanvändningen i den vetenskapliga rapporten.
Källor i vetenskapliga sammanhang bedömer oss utifrån källkritiska kriterier som kan sammanfattas tillsammans äkthet, beroende, tidssamband och tendens. Det oss kan göra, när vi jobbar med vetenskapligt arbete eller förhåller oss till vårt utbildning på ett vetenskapligt sätt, är att:. på grund av att kunna göra det behöver vi känna till både hur undersökningen gått till och vilka källor vi använt. I det moderna samhället är det också väldigt svårt att bedöma och tolka information eftersom det dels finns en enormt stor mängd olika källor, samt att det dessutom finns väldigt många olika kanaler, medier, för att förmedla informationen.
oss kan sedan utifrån detta dra slutsatser ifall mönster hos hela gruppen gymnasieelever. Är ni inte bekanta med dessa regler hänvisar oss till läroböcker och websidor kring källkritik. Källmaterialet kan till exemplet vara intervjupersonernas svar, observationer som görs och mätresultat som erhålls inom samband med fältstudier eller kemiska experiment, dock det kan även vara använda ämnen ifrån försök med kemiska lösningar.
Sekundära källor existerar de som är bearbetningar och tolkningar från primära källuppgifter. Men som sagt, tidningsartiklar är kapabel i en undersökning vara primärt källmaterial angående frågan är ställd på ett visst sätt. Vi kan ställa frågor om mat- samt sömnvanor, upplevd lycka, upplevd lärarkvalitet eller angående elevernas egen inställning till skolan. Källhänvisningarna använder vi för att våra undersökningar och studier ska få en större tyngd och för att vi ska förankra oss i den befintliga forskningen.
Källkritik
Här kan vi nämna vetenskapliga uppsatser, avhandlingar och forskarrapporter. Detta brukar både historielärare och samhällskunskapslärare gå igenom, förklara samt undervisa om under både grundskoletiden och gymnasietiden. Som vi skriver i avsnittet om vetenskapliga metoder handlar det om att hitta dem vetenskapligt sett mest lämpliga sätten att samla in information och uppgifter på. Vår användning av referenser ger oss både idéer ifall hur vi ska gå till väga, dock ger också hjälp att förstå den upplysning och de källor vi använder i vårt forskningsarbete.
Vi brukar som historiker framför allt prata om kvarlevor och berättande källor. oss brukar säga att våra vetenskapliga metoder hjälper oss att samla in det källmaterial oss behöver för att lösa vårt vetenskapligt uppställda problem eller besvara vår vetenskapligt ställda fråga. För att den som läser ett vetenskapligt arbete lättare ska kunna se vilka källor som författaren använt, brukar vi förse arbetet med källhänvisningar.
Vi skiljer för enkelhetens skull även mellan primära källor och sekundära källor.