Vem där digitalt
Årets rapport är dubbelt så stor som tidigare berättar Jenny Andersson som är Insights Manager på Internetstiftelsen och ansvarig för rapporten. ett majoritet av elever på högstadiet och gymnasiet svarar att de föredrar fysiska lektioner inom klassrummet. Förra året ledde coronapandemin till för att digitaliseringen tog ett stort kliv framåt vid många områden.
Två sidor av det digitala livet – nu är nätet vardag
noggrann som tidigare år finns det också personer som inte använder internet alls av olika orsaker. Ett exempel är att många arbetade hemifrån och började ha möten via videotjänster som Zoom och Teams. I de flesta åldrar är kvinnor betydligt mer oroliga än män för att drabbas av näthat, samt kvinnor som drabbats tenderar dessutom att uppleva det som mer allvarligt. Få reda vid allt du vill veta om internetvanor inom Sverige Du kan läsa hela rapporten direkt på webben, eller ladda ned den som PDF.
Undersökningen Svenskarna och internet existerar här och den visar ett Sverige var livet på nätet är en självklar sektion av vardagen för nästan alla. Var femte som är i en relation idag träffade sin partner på nätet, och 76 andel av alla internetanvändare chattar dagligen. Eller för att kunna se lektionen i efterhand om man behöver repetera någonting. Men digitaliseringen har enstaka baksida i form av näthat, brott samt en utbredd oro — och somliga litar helt enkelt inte på de digitala tjänsterna.
Vissa chattplattformar och sociala medier används nästan uteslutande av de yngre. De flesta använder internet dagligen, och nätet är närvarande inom det mesta man gör, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen. Det digitala livet är överallt. Trots att elever föredrar undervisning i skolan sker en stor sektion av de ungas tillvaro på internet. Både bland de som går på högstadiet samt bland personer med någon funktionsvariation har plats tionde blivit utsatt för hat eller kränkningar på nätet.
Det kan man konstatera inom Svenskarna och internet , en årlig studie från Internetstiftelsen.
Digitaliseringen av tillvaron handlar inte bara om att vi använder nätet för för att köpa biljetter i kollektivtrafiken, utföra skatteärenden alternativt ta del av musik och film ifrån strömmande tjänster. Och på många sätt existerar det ett annorlunda digitalt liv än dem vuxna lever. Ett annat beteende som existerar mest populärt hos unga är att via nätet titta på andra som spelar spel.
Det här kan vi jämföra med internetanvändarna i stort, där bara 2 av 10 använder Tiktok. Ett exempel är Tiktok, ett app som nästan 7 av 10 från de som är födda på talet använder. Det gör 6 av 10 födda vid och talet. Vi använder också nätet till att umgås och socialisera. Årets rapport visar ett land där digitala tjänster ofta blivit det normala alternativet, och där internet besitter en given plats i både arbete samt fritid.
Hälften av Sveriges yrkesverksamma har arbetat hemifrån det senaste året, och de allra flesta tycker att det har fungerat utmärkt. Dessutom har nästan hälften av alla vilket chattar gjort det med människor de inte någonsin träffat i verkligheten. Även skolundervisningen har mot stora delar bedrivits på distans, men detta är ett område som verkar ha fungerat sämre. De anser också att de får ett bättre lärande på det viset.
Riksrevisionen påtalar brister vid identitetskontroll
En av dem mest populära är svenska Therese Lindgren, vars Youtube-kanal har över en miljon prenumeranter. oss gör mycket mer på nätet idag, samt vi vill försöka mäta så mycket liksom möjligt. När det digitala omfattar allt fler aspekter av livet växer också undersökningen Svenskarna och internet. En annan baksida av digitaliseringen är kränkningar och näthat, vilket har drabbat 4 procent av internetanvändarna.
I genomsnitt önskar Sveriges heltidsarbetande internetanvändare jobba hemifrån 2,2 dagar per vecka. Men i årets undersökning märker vi tydligt att nätet är en naturlig del av tillvaron. Hit hör bluffmejl alternativt att någon ringer och försöker få åtkomst till en persons dator, mobil eller Bank-id. Dessutom följer 7 av 10 skolbarn olika så kallade influencers, streamers eller youtubers. Iallafall om man frågar de studerande själva.
oss kan hoppas att många skolor tar tillsammans sig det och infogar det i nya arbetssätt framöver, säger hon. Men digitaliseringen äger också negativa sidor. Men vissa grupper existerar betydligt mer utsatta än andra. När eleverna nu återvänder till klassrummen finns det ändå positiva aspekter av distansundervisningen att ta tillsammans med sig, menar Jannike Tillå. Nätet är helt enkelt vardag. Unga kvinnor på högstadiet samt gymnasiet drabbas också mer ofta än män av att få obehagliga och stötande bilder skickade till sig av främlingar.